• Ann, du är som f.d. elitidrottare van vid topprestationer och disciplinerad träning. Vilken roll spelar detta tema inom Nia?

Det är ju just det fantastiska: Hos Nia finns det inget tvång, ingen behöver plåga sig för mycket. I förgrunden står alltid glädjen i rörelserna. Vi har inom Nia flera intensitetsnivåer i vilka vi kan dansa: nivå ett, två och tre. Inför varje utbildningstimme ger jag deltagarna ett val, undervisa med hållningen: Känn efter och välj själv, hur långt du vill tänja gränserna, vilken nivå du vill välja idag. Jag älskar principen ”Mindre är oftast mer“ som man kan känna av på nivå ett. Dessutom uppmuntrar jag atletiska deltagare att utföra kraftiga och dynamiska rörelser. Alla som har lärt känna alla tre intensitetsnivåer och kan välja, upplever inte bara mer glädje under dansandet utan lär sig också att behärska sin kropp mycket bättre.

• Varför undervisar du idag personer inom Nia, och inte inom simning eller fitness?

Nia utgör en positiv livsväg, en väg som utvecklar den egna personligheten. Det handlar om livsglädje, om harmoni och att lära känna och uppleva sig själv – och samtidigt växa i själ och kropp. När man talar om Nias positiva effekter får man ju inte glömma den fysiska träningen: Man blir starkare, smalare och vackrare. Jag tänker då inte på den perfekta figuren som man får om man tränar mage-ben-rumpa. Dock inom Nia rör man sig på så sätt att man känner sig harmonisk och vacker. Människor som utövar Nia känner sig vackra och rör sig vackert – och ser därför även vackra ut.

• Vilket var det utlösande momentet när det blev klart för dig: Wow, Nia är verkligen min grej?

Ja, det vet jag ännu exakt när det hände. En väninna hade tagit med mig till en Nia-timme i Stockholm. Jag kände mig malplacerad: hemsk panflöjtmusik hördes och jag var på något sätt felaktigt klädd. Men sedan sade tränaren att vi borde prova en annan rörelse, att vi skulle hoppa upp från golvet och låta oss ”falla” i luften. Denna rörelse gjorde stort intryck på mig. Den påminde mig om simning, när jag stötte mig bort från poolkanten. I detta ögonblick kände jag för första gång möjligheten att det även utanför vattnet finns en plats för mig, att jag även kan utföra sköna rörelser på mattan och finna ett gott liv för mig själv. Efteråt var jag såld i Nia!

• Hur låter du egentligen dina kunskaper som sjukgymnast flyta in i dina utbildningar och Nia-kurser?

Nia använder sig även av element från Yoga, Tai Chi, Alexanderteknik och Feldenkrais, d.v.s. inom dansen erbjuds olika botande, avslappnande hållningar och rörelser. För att deltagarna av bältesprovningarna och kurserna ska kunna realisera dessa på ett enkelt sätt, arbetar vi inom Nia med så kallade ”pärlor“. Det är bilder som ska underlätta rörelserna. När jag påstår att man kan bli till en fjäder eller robot, har dansare en direkt föreställning om detta, kan omsätta denna bild på sitt eget sätt. Så klart väcker detta även kreativiteten, men det bästa är att man med hjälp av dessa bilder automatiskt kan upptäcka de rätta rörelserna för sig själv. Det är magiskt.

• Finns det en berättelse om en kursdeltagare som verkligen har berört dig?

Dansen och utvecklingen av varje deltagare berör mig. Var och en för sig är unik och underbar. Jag ser hela tiden hur mina deltagare växer med uppgiften, hur de inte bara blir starkare och mera vältränade, utan även graciösare, självsäkrare & smidigare. Eller så tar de bättre hand om sig själva. Jag måste säga att kunna se detta innebär de finaste ögonblicken för mig.